När något inte är som du tror

Ni vet att ibland så tror man att man vet. Man tror att man har en klar bild av hur någonting är. Den bilden är ens sanning och ens verklighet. När den bilden sedan visar sig inte stämma alls, då faller ens vetskap. Ibland så kanske inte det gör något. Du får helt enkelt acceptera att det inte var så. Men i andra fall så kan det rubba en hel värld. Min värld vänner, den är rubbad.

Alla som känner mig vet vad jag vill bli när jag är stor. Jag har velat bli samma sak sedan jag var elva år. Detta yrke har trots att jag ännu inte är utbildad blivit en del av den jag är. En del av min identitet. Det är nästan som om jag redan befinner mig i professionen. Jag får ofta höra hur detta denna yrkesroll passar mig som handen i handsken. Jag får att om du skulle behöva vända dig till någon i denna profession då skulle du välja mig. Jag har fått mitt nuvarande arbete på grund av att jag vill läsa vidare till just det där yrket. Väl på jobbet fick jag se hur de jobbar inom branschen, vilken jag skulle benämna som trevlig men inte särskilt utmanande för mig som person. Jag googlade runt och läste om hur det skulle vara på andra avdelningar. Jag googlade runt och läste om de olika kurserna för programmet. När jag insåg att jag inte skulle trivas med yrket eller utbildningens innehåll drabbades jag av först och främst panik. Sedan slog en identitetskris in. Det är var ju inte bara den person jag skulle bli utan också en stor del av den person jag redan är. Min värld var rubbad. Jag har fått inse att jag saknar att undervisa, jag saknar utmaning av det, jag saknar det sättet jag får möta människor i utbildningssyfte, jag saknar utvecklingen i det hela och framför allt saknar jag att få bedriva utveckling. Det finns därför andra yrkesroller och utbildningar som passar mig bättre än den jag föreställt mig utöva i hela mitt liv. I första hand kommer jag välja en utbildning som inte är den jag alltid har velat studera. Det är en stor mental omställning. Det är ett val som jag kommer behöva förklara, men det är okej. Det är okej att inse att allting var inte som jag hade trott. Nu måste jag bara låta det sjunka in.

Tips:

  • Det är lätt att säga att jag ska bli polis/ läkare/ sjuksköterska utan att veta riktigt vilka arbetsuppgifter du skulle utföra, ta reda på det.
  • Det är även lätt att man vill gå en utbildning för att man vill ha en viss titel och att även ha en vision om vad arbetet som titeln skulle innebära. Något man då glömmer bort är utbildningen. Vilka kurser ska du läsa? Vad innebär dessa? Skulle du trivas?

Med kärlek,

Nellie som inser att allt inte alltid är som hon tror

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *