God nytt år vänner (en månad försent).

Jag hade gärna skrivit att jag hade höga förväntningar på detta år, att jag var redo för att öka tempot, att det var dags och ta tag i allt nu och att detta år (2018) skulle vara mitt år. Men vänner, kanske hade ni redan gissat det, detta år kommer inte att vara mitt år. Jag är inte där än, även om det ibland känns så. För ibland kan jag känna det igen, det där som jag inte vet vad det är men något slags driv som gör att jag kan göra allt, jag kan göra allt i ett rasande tempo och med hög kvalité. Men de stunderna är inte konstanta och jag tror och börjar acceptera att de nog aldrig kommer att vara det igen.  Detta år behöver jag lyssna på kroppen och aldrig lura den. Hitta en balans mellan att göra allt som möjligt går och precis ingenting. Göra det som känns roligt och bra men att samtidigt inte intala mig själv att det är att vara upptagen hela tiden. Det blir inte ett fartfyllt år, men kanske blir nästa år det. För att något år någonsin ska kunna bli det igen behövs år som detta. Det borde vara lätt att förstå men det är väldigt sällan det.

Med kärlek,

Nellie som försöker vara accepterande