November 2016

Hej vänner!

Här kommer historien om november 2016. Även denna månad i avsaknad på bilder pga min mobil gick sönder där i svängen.. Men återigen minns vi tillsammans!

 

IMG_0432 (1)

IMG_0436

IMG_0437

Halloween <3 Eftermiddagen var toppen eftersom jag och Wilma åkte runt och gjorde massa ärenden. Jag älskar och göra ärenden och min bästa person i livet att göra ärenden med är Wilma <3 Så massa kärlek till den eftermiddagen. Sedan fixade vi oss gänget tillsammans det var också super mysigt. Sedan var vi på förfest med Maja som var saknad i livet och andra goa tjejer. Tyvärr blev det en läskig kväll för Nellie efter det som hon aldrig vill återuppleva. Men allt innan kaoset är ett gott minne i mitt liv. Ni vänner är de mesta underbara.

IMG_0443

Den här frukosten rekommenderas som ni ser. MUMS!!

IMG_2270

Så här såg det ut till och från i november och jag älskade det!! Det hade gärna fått vara snö för min del. Mer snö åt hos och kommande generationer som inte verkar få uppleva hur underbart det är att åka pulka, leka ute en hel dag och drick varmchoklad antingen ute eller när man kommer in. Det är ju det bästa som finns <3 <3

IMG_2266

IMG_2268

Elise och Sofie for till Norge. Det firades med fest. Jag och Ebba var våra mest nyktraste jag. Var det tråkigt? Nej! Det var jätte mysigt! Mer varm choklad och alkoholfri glögg åt folket!! Sofie och Elise, älskade ni jag hoppas att ni lever livet eftersom det är en del av livets gång (i förra inlägget skrev jag att vi borde intala oss det men nu har jag funderat i ca fem minuter och kommit fram till att det ÄR en del av livets gång!!!!!). Jag hoppas att ni gör allt det där som ni trodde var för galet för att ni skulle våga/ vilja/ kunna göra det. Jag hoppas att ni får träffa galna/ underbara/ tokiga personer som ni skapar någon sorts andlig/ personlig/ unik kontakt med och förblir vänner för livet med. Jag hoppas att ni inser hur viktiga ni är för er själva och för varandra. Jag hoppas också givetvis att ni får mycket, mycket, mycket tid i skidbacken!! Vi ses snart för tiden går fort!

 

Med kärlek,

Nellie hon som, som sagt har insett att det som sker nu är en del av livets gång så tveka inte och om du tvekar ja då är tvekandet för tillfället en del av livets gång

Continue Reading

Oktober 2016

Hej vänner!

Här vänner kommer en sen tillbaka blick till oktober som jag själv inte ens minns.. Därför minns vi tillsammans!

IMG_0416

Händelseförloppet sker troligen i fel ordning och det är få bilder för jag hittar inte alla tror jag 🙁 Men jag och Ebba åt denna lunch, livets godaste och mest älskade lunch ska tilläggas. Det som tyvärr har inträffat är att den sjunde december på min födelsedag, slutade de att producera och sälja denna rätt. Katastrof!! Nu har vi bara minnet av den kvar..

 

IMG_0391

Sofie bjöd till drinkkväll (detta var alltså i oktober). Super mysigt som ni förstår och det var goda drinkar hon hade fixat <3

 

IMG_0378

Detta var en tjejkväll som skulle varit en myskväll som troligen slutade med en utgång. Många kvällar har gjort det. Men det ska vi inte klaga över eftersom det är en del av livets gång (det tycker i alla fall jag att vi ska intala oss vänner).

Jag minns tyvärr inte oktober bra. Men det måste dock betyda att det inte var en katastrofal månad. Hoppas att om ni minns oktober att ni då minns fina, mysiga, roliga och magiska stunder utan drama, panikångest eller andra otrevligheter.

Med kärlek,

Nellie som måste step up her game eftersom många tar hennes bloggnamn numera

Continue Reading

September 2016

Hej vänner! Bättre sent än aldrig kommer historien om september 2016.

IMG_0397

Rasmus, Robert och company hade kräftskiva. Detta uppskattades enormt från min sida eftersom kräftor har kommit och bli något jag älskar. Jag kan faktiskt säga att jag som nästan vuxen är glad att man ibland prövar nya maträtter som man inte är van vid, för livet utan kräftor vad vore det. September bjöd också på fint väder. Super soliga och varma dagar är nu ett minne blott.

IMG_0398

Det soliga vädret bjöd på campus lunch utomhus!! Det kan jag tala om att vi inte gör nu, äter ute alltså 😉 . Jag klippte håret kort. Vi fikade ute dock var det sista utefikan pga började bli kallt. Jag åkte in på sjukhus pga allergisk chock. Varför är ännu oklart men de tror för tillfället att jag inte kan äta vete sex timmar innan träning och jag är utrustad med adrenalinspruta och medicin och det ska förhoppningsvis inte hända  igen.

IMG_0399

Emma och jag yogade och Emma var så färgglad att jag blev lycklig och nästan grät en skvätt. Wilma fyller år i oktober men firade sista september in i första oktober. Det var en väldigt mysig och trevlig stund. Grattis till Wilma på nittonårsdagen!<3

Med kärlek,

Nellie

Continue Reading

Varför skriver inte Nellie?

Hej vänner!

Varför skriver inte jag? Jo jag börjar men kan inte slutföra. Jag har säkert tio icke färdiga inlägg i min inkorg. Jag kan nämligen inte slutföra ett inlägg längre. Det är inte det att jag inte har någonting att skriva till er. För det mina vänner har jag alltid. Det finns alltid någonting jag tänker på som ofta ni har fått mig att inse och som jag har kunnat observera genom er eller någon annan. Anledningen till varför jag har svårt att formulera mig är att det som sker rör någon jag inte kan observera utifrån, det rör mig och endast mig. Jag har ingen som jag kan sätta över det jag känner på, som jag vet känner likadant och som jag kan se gå igenom olika situationer i livet och göra aktiva val. Jag ska göra dem själv. Ni vet att jag är självständig, det är inte det som detta handlar om. Det handlar om en förändring som inte gör ont och som egentligen inte är svår, för det är bara att följa med och se vad den tar än.

När jag började läsa sa min stränga lärare till lilla klassen att vi kommer att förändras genom att gå denna utbildning. Vi kommer tänka annorlunda, resonera annorlunda, handla annorlunda och få nya ambitioner. Kanske skulle killen inte längre stå ut med än efter denna förändring och lämna än, eller tvärtom sa hon på ett väldigt menande sätt. Jag tog inte henne på orden och troligen inte så många andra heller. De första veckorna var tuffa vilket de pågående också är men det finns nu ett andrum som inte existerat innan. Ni vet nog alla att andrum ger tid för tänkande. Jag inser att av det som jag tidigare har lärt mig har jag kunnat dra samband till omgivingen, er, andra men sällan mig själv. Nu har jag dock kunskap som blir ett verktyg för en totalt granskning av mig själv. Jag kan förstå varför jag har agerat som jag har gjort och varför jag har tänkt som jag har gjort. Men framför allt inser jag att just det behöver inte få avgöra framtiden för den har jag insett att jag vill vara rädd om men samtidigt inte ta för seriöst.

Nu pluggar jag i samma stad som jag vuxit upp i vilken jag har insett att jag definitivt vill vandra utanför dess gränser. Samtidigt som efter att mormor dog så känner jag en intensiv sorg inte bara för att hon är borta utanför att jag troligen inte kommer att få befinna mig på platsen hon bodde mer. Ni som vet ni vet att jag har klagat på detta ställe, att det sista jag vill är att bo där. Det är det troligen fortfarande. Men den otroligt vackra naturen, de djupa skogarna, livet utan internet och oändliga möjligheter att kommunicera med andra känns lockande för stunden. Vi romantiserar vår barndom, alla gör det och jag gör det i detta fall men jag kan inte låta bli att inse att platsen är en flykt som jag i hemlighet måste ha tyckt om, om inte älskat. Samtidigt längtar jag efter att arbeta i en storstad och det är något som med mitt arbete aldrig kommer att vara ett problem. Tvärtom är det enklare att finna arbete där än här. Jag längtar efter ett ställe där människor har stora ambitioner och där det ständigt råder ett snabbt tempo för jag vet att jag skulle trivas med det. Samtidigt vill jag ha den där tillflykten när det är sommar för då vill jag ligga i hängmattan och läsa och gå en promenad i den natur vars like jag aldrig har sett. På den platsen skulle jag aldrig kunna leva ett lyckligt liv men frågan är om jag kan leva ett lyckligt liv utan att tillgång till att fly dit ibland när det passar mig?

Det här med barn. Dessa som jag arbetar med, möter ofta. De gör mig förtvivlade, de får mig att få en stark framtidstro, de får mig att skratta och de får mig att inse att jag kommer aldrig ge upp. Men om vi ska dra de till det här med att jag och hela vår omgivning tror att jag kommer få barn cirka en dag efter min examen så har jag insett något, jag är den sista människan som skulle klara det. Jag utmanar mig själv ständigt, jag gör sånt som jag tycker är kul, jag älskar egentid men framför allt älskar jag att vara med er. Om man får barn är det ganska så slut med det. Ni läser en text skriven av den person i världen som troligen lägger mest tid på att göra antingen det som förverkligar hennes själv eller det som förverkligar barns förmågor vilka hon har en yrkesmässig relation till. Varför har inte jag riktigt förstått detta? Jag tror nog att jag vill ha barn när jag är trettiofem, det blir väll bra? Det är väll en lämplig tid i livet? Att jag ska sista fast är kanske mitt värsta scenario för tillfället men också för en ganska lång tid fram.

Jag kommer inte nöja mig, jag inser att jag kommer inte nöja mig på länge. Jag måste testa olika saker, jag måste se till att jag blir den som förstärker mig själv och jag måste se världen. Det var också en sak de sa i början av utbildningen. Ni kan ju gärna resa när ni jobbat ett tag efter er utbildning sa dem första dagen. Det är väll inte läge då? Jo det är då det är läge för jag har blivit så påverkad av det jag har lärt mig så jag kan inte ens tänka mig hur mycket jag kommer att utvecklas på dessa fyra år. Med en sådan utveckling och ett sådant vetande vill jag utveckla färdigheter som jag kommer kunna göra då, då när jag ser världen på ett annat sätt. Jag är FLUMMIG jag vet, men jag kan stanna upp och bli ledsen, pirrig och förväntansfull efter att ha insett vad livet kan ha inneburit och vad det kan komma att betyda.

Bli inte förvirrade för jag förväntar mig inte att någon ska förstå. Det här är det som rör sig i mig konstant vilket gör det svårt för mig att skriva för det är svårt att sätta fingret på. Det jag kan konstatera är att ni ska vara rädda om framtiden men inte vara oroliga för att ni inte ska hinna det ni vill. Ni behöver inte göra det just nu, ni kan göra det lite senare.

Med kärlek,

Nellie som hoppas att ni inte är oroliga för henne och vill att jag hon ska skaffa psykiatrisk hjälp. Hon återkommer till det normala, om en stund. <3

 

Continue Reading

Augusti 2016

Hej vänner! Det är sen några dagar tillbaka september vilket givetvis signalerar att augusti är förbi. Vi gick inte tillbaka till skolan i augusti (gamla skolan menar jag vänner) och det känns faktiskt inte sorgligt eller vemodigt. Jag tror att tiden för vemod är (för tillfället) förbi. Jag har börjat universitet vilket betyder massa förändringar. Andra dagen på skolan sa min lärare att vi kommer förändras av att gå en utbildning som denna. Hon sa att att vi kommer förändras som människor och så på livet annorlunda. Vi får se vänner jag är inte där än.

Tillbaka till augusti,

IMG_0317

För människor boende i vår lilla stad så betyder mitten/ slutet av augusti folkfest. Under denna var jag känslomässigt instabil. Inte en toppen helg alltså. En toppen dag var dock när jag Ebbs och Wilmis helgen innan nollningen började träffades för att äta världens godaste pasta pesto och samtala om livet. Jätte jätte mycket kärlek till er tjejer. Efter det drog nollningen igång och vänner, vänner VÄNNER!! Ni måste plugga innan ni har blivit för gamla för att gå på nollningen. När blir man det? Tja aldrig, en som nollades var 66 så japp. Men plugga någon gång i livet för ni vill uppleva det. Mitt hjärta tillhör förevigt Mexico. Sån gemenskap och glädje som det råder i lilla nollebubblan har jag tidigare inte upplevt. Så även om det är en ny klass och du är själv (jag var), gör det!!!

IMG_0318

Sista dagen på nolleveckan så var det sorglig avslutning dock skulle inga i mexico ut så jag följde med Ebba och hennes teknolog vänner. Det var trevligt och kaosartat (som vanligt). Jag valde den dagen att gå med i en väldigt blå nation. Gissa vilken?!

Sen började skolan. Det är trevligt men extremt extremt mycket. Det får jag berätta mer om en annan dag.

Med kärlek,

Nellie som ska återgå till att plugga 24h om dygnet som hon gör nu för tiden

Continue Reading

Tiden för ändlös dramatik är nu

Hej vänner!

Jag läser mycket krönikor och på sistone har många lite äldre tjejers texter fångat mitt intresse. De skriver till sig själva, till deras yngre jag och ber om ursäkt, peppar och skickar styrka. De skriver att de är glada att de har vuxit upp och blivit självständiga, skapat sig ett gott självförtroende och börjat tro på sig själva. Deras ord får mig att inse att tiden för ändlös dramatik, den är för vår del här nu.

Att spendera för mycket pengar på shots, att gråta en hel natt, att vara förtvivlat kär, att få sitt hjärta krossat, att vara fruktansvärt nervös, att vara osäker på precis allt, att inte tro att du klarar någonting, att vara konstant trött och att leva utan stabila rutiner är det många av oss som gör/ har gjort nyligen. Att gå från att älska livet till att avsky det på tre sekunder. Att gå från att vara ledsnast till gladast. Att varenda utekväll ska sluta så pass dramatiskt att kvällen skulle kunna skrivas till en pjäs som sedan spelas upp på en stor teaterscen är ingen ovanlighet. Det kan låta förtvivlat deprimerande. Men det jag vill säga är att jag har insätt att detta är nu och inte för alltid.

Vi gick från tryggheten ut i ovissheten och helt plötsligt är allting helt nytt. Det är spännande, läskigt, nervöst, underbart och helt otroligt. Det är inte konstigt om du tvivlar på din existens mening.

En dag kommer vi vilja skriva till våra artonåriga jag. Vi kommer vilja säga att allting kommer lösa sig. Vi kommer vilja säga att det bästa inte hänt ännu. Vi kommer vilja säga att vi inte ska vara för hårda mot oss själva. Vi kommer vilja be oss att ta det lugnt. Vi kommer vilja krama oss och säga att vi är värda mycket mer. Vi kommer vilja säga att vi, ja alla vi, vi kommer lyckas. Jag längtar tills den dagen inträffar. Den dagen är inte i dag. I dag så tvivlar jag på om jag någonsin i mitt liv kommer ta körkort och om jag kommer klara av mina studier. Jag vet dock att jag en dag kommer skratta åt tanken att jag trodde att jag inte skulle klara det.

Tips på saker som hjälper mot tider med ändlös dramatik, vänner, alltid ni vänner. Yoga och annan träning men mest yoga. Att läsa (inte plugg eller körkort utan något skönlitterärt). Framför allt vänner<3

Med kärlek,

Nellie som lever i dramatiska tider

 

Continue Reading

Juli 2016

Hej vänner!

Här kommer en sen uppdatering om hur livet i juli 2016 spenderades.

IMG_0255

Vännerna och jag var på grace och livet var toppen. Jag badade (en av de ytterst få gångerna den här sommaren). Rasmus tillverkade en himla god macka och jag och Ebba och Emma gick ut för att dricka vin och kom hem 03.30.

IMG_0256

Vi var i Skåne och badade, väldigt kallt i vattnet men annars super! Vi var på teater ännu en succé. Jag och Rasmus var i Köpenhamn vilket var ytterst mysigt och trevligt.

IMG_0257

På den vänstra bilden kan ni tro att jag var på festival, så är inte fallet. Det regande på teatern en skvätt. På den högra bilden var jag faktiskt på festival!! Det var otroligt trevligt och mysigt men otroligt snuskigt. Framför allt hade jag saknat de två tjejerna på bilden så det var över allt annat roligt att få träffa dem <3.

I övrigt så har sommaren bestått av sjukdom, då jag nu äter min andra pencelinkur. Dessutom en massa jobb vilket dels har varit roligt och dels sorgligt då det visat sig att mitt jobb kan få det att kännas ända in i själen.

Med kärlek,

Nellie

Continue Reading

Livet det bara händer

Hej vänner!

Livet, ja det bara händer. Såklart egentligen. Jag har kommit in på en ny utbildning vilket innebär en nystart utan dess like. Det är förstås otroligt spännande men samtidigt nervöst. Välbehövligt vill jag lägga till. Innan studenten var vi nog alla så himla bekväma. Med det menar jag att vi kände till vår omgivning utan och innan, vi hade inget att vara nervösa för eftersom vi sedan länge hade funnit en plats och vi gjorde saker av vana. När jag tänker tillbaka på min första dag och det pirriga kring det så känns det avlägset. Det är skönt att leva ett liv som det vi kunde leva i trean. Alla är på något sätt bekväma och vana vid varandra. Knappast något är nervöst eller pirrigt längre. Ingen är direkt rädd för att ta plats eller höras. Alla är accepterade och egna individer som inte försöker efterlikna andra. Att gå ifrån det till att bli en ny elev än en gång är ett stort nervöst steg. Trots att det känns jobbigt är det jätte bra, jag tänker förklara min teori. Att vara nervös är det bästa du kan vara om du vill lyckas. Du kan använda din nervositet till något bra och det är ett bevis på att du är seriös med det du håller på att ta dig an. Innan de allra bästa föreställningarna, talen, proven och uppdragen som jag har utfört har jag varit nervös. Det är en bra krydda. Den får mig att försöka lite mer, den får mig att inse att detta är viktigt. Om jag inte är nervös innan exempelvis talet så blir det oftast inte lika färgstarkt, personligt och kraftfullt. Om du står inför en nystart, tänk på hur det kommer se ut om något år eller två. Då är vi där igen. Alla är egna individer och omgivningen är välkänd. Jag ser tokigt nog fram emot en nystart för att sedan hamna på det där trivsamma stället. Det är okej att vara nervös nu för vi ska alla ta oss an olika nya utmaningar nu. Vår tid är nu vänner <3.

IMG_0187

Med kärlek,

Nellie som vill peppa er alla nervösa vänner till att inse att allt kommer att ordna sig

 

Continue Reading

Livet som det är nu

Hej vänner!

Livet som det är nu innebär ganska mycket jobb, att träffa vänner (så gott det går pga alla jobbar olika) och faktiskt rätt mycket löpning och promenader.

Lite bilder för att sammanfatta:

IMG_0058

Några av vännerna och jag åt på den väldigt mysiga restaurangen Umami Monkey. Jag åt en halloumniburgare vilken verkligen är att rekommendera. Vi hade inte träffats på länge och hade livets liv att prata om.

IMG_0055

Jag blev tipsad av en sann vän att det var tio kronor styck för milka på citygross. Det tog inte lång tid förrän jag var där. Milka = kärlek, kärlek som uppstod i Berlin. Berlin = kärlek och minnen <3.

IMG_0081

Jag och vännerna var på grace. Det var trevligt enligt mig och jag var mindre kaosig för första gången på länge.

IMG_0112

IMG_0124

Jag, Ebba och Emma skulle träffas för att dricka vin och jag tänkte att jag skulle åka hem 00.00. Jag kom hem 03.30, de bästa kvällarna är de spontana säger dom, dom har nog rätt. I alla fall var det jätte mysigt och trevligt.

IMG_0167

Jag och Rasmus har varit i Köpenhamn. Jag fick med mig ett fantastiskt läppstift och en byxdress som jag nu mera lever i, hem. Vi åt god mat och träffade livets sötaste servitör.

IMG_0186 IMG_0134

Jag har varit med familjen två omgångar vid havet i Skåne. Kallt i vattnet men rätt underbart ändå.

Med kärlek,

Nellie som tänker återkomma till livet på bloggen mera

 

Continue Reading